Min kamp mot cancern, Akut myeloisk leukemi, AML

Jag vet egentligen inte hur jag ställer mig till att en sån hemsk sjukdom har en egen dag. Visst, syftet är att lyfta fram viktiga saker som har med hälsa och göra, framförallt då cancerrelaterade saker.

 

Jag som drabbad kan tycka att det känns lite dubbelt, det känns lite som en hyllning till cancer när man hör orden.

 

Aja, anyway...

 

Den stora frågan som finns i våra tankar just nu är om planen som vi har lagt upp tillsammans med läkarna att vi ska få åka hem på onsdag är en plan som vi ska våga hoppas på fullt ut?

 

Eller ja, hoppas gör vi... och tror på det gör vi absolut.

 

Idag så drog de nämligen min CVK, venkatetern som jag har haft på halsen, den som alla prover och dropp ges i, och när den dras, då börjar det närma sig hemgång.

 

Imorgon får vi veta, men det är sagt att vi åker hem på onsdag och det enda som kan hindra oss är att något hänt med värdena tills imorrn, men det kan jag inte se skulle ske heller.

 

Över tio veckor har vi varit här nu, och en hemresa skulle vara helt sagolik...som en dröm!