Det är många som har en ganska så bra koll på hur vår situation är med sjukdom och hus, men jag tänkte förklara lite hur läget är med huset och vad vi har kommit fram till nu när vi har kommit hem och kunnat reflektera över vår framtid och situation.
Hösten 2010 hittade vi vårt drömhus i Ovansjö. Sjötomt och underbart läge överlag, och ett hus som vi förstod hade en del renoveringsbehov, men inte så mycket att vi inte skulle klara av det med tiden tänkte vi.
Det kommande året så njöt vi för fullt av vårt hus och började renovera lite smått och vi var så lyckliga över att ha hittat det otroligt vackra stället. Visst, vi var tvungna att ordna nytt värmesystem och renovera lite smått. Men framförallt så njöt vi bara för fullt av att kunna fiska, bada, sitta på verandan och titta ut över sjön och umgås med våra grannar och vänner.
Till hösten 2011 tog vi beslutet att renovera entreplanet, vi ville ha ett nytt kök och på samma gång tyckte vi att vi lika gärna kunde ta tag i resten av det våningsplanet.
Elin väntade ju Ludvig, så vi valde att leja bort en stor del av jobbet och tur var väl det för det dök upp en hel del problem som inte vi själva hade kunnat åtgärda.
Slutsumman hamnade på närmare det dubbla vi hade budgeterat för, men vi fick ett kök som är helt underbart och en våning som var precis som vi ville!
Även om det hade kostat oss en liten förmögenhet så var vi otroligt nöjda med resultatet och nu hade vi "bara" nedervåningen kvar och den tog vi tag i våren därefter.
Det var då helvetet dök upp.
I april började vi riva ut källarvåningen, och ganska så snart upptäckte vi mögel i väggarna, svartmögel. Först i badrummet och sen när vi bröt upp golven, så upptäckte vi enorma mängder med svartmögel.
Då tog vi dit en ny besiktningsman som fick göra en utvärdering av huset och för att se vad som kunde ha föranlett detta. Han hittade mängder av fel och hans utlåtande tillsammans med mängder av foton kommer vara den största bevisbördan i det som kommer bli en juridisk process gentemot försäkringsbolaget för dolda fel.
Vi har även haft dit ett par byggföretag för att höra vad det skulle kosta att åtgärda alla fel och visst skulle det gå, men det skulle kosta och här kommer min sjukdom in i bilden. Det skulle aldrig gå att garantera att det blir hundraprocentigt mögelfritt så att jag kan bo där utan risk för att drabbas av mögel som i sin tur är jättefarligt för mig.
Min sjukdom kom ju precis efter att vi hade rivit ut nedervåningen, och det är idag den som styr oss och våra beslut gällande huset.
De alternativ som finns idag för oss är följande:
1. Riva huset och bygga ett nytt hus på samma plats.
2. Sälja huset i befintligt skick och jobba emot att göra oss skuldfria för att sen leta efter ett nytt hus.
Det är de enda alternativ som finns med tanke på min sjukdom, att renovera är inget alternativ längre.
Vi har till 90% tagit ett beslut gällande hur vi ska göra, och det är alternativ 2 som gäller i så fall.
Så här går våra tankar:
Vi har träffat ett par hustillverkare som erbjuder hus i en billigare klass, och de kalkyler vi har fått har hamnat på en totalkostnad som hamnar ganska så nära vad vi har i bolån idag. Då är det nyckelfärdigt hus med oinredd övervåning som gäller och att vi själva gör en hel del arbete. Till det tillkommer rivningskostnader, markberedning m.m
Det skulle alltså innebära att vi skulle stå med dubbla bolån för ett nybyggt hus som inte ens är helt klart än.
Visst, skulle inte jag varit sjuk, då hade det inte varit så farligt, men vi måste vara realister och tänka på vad som händer om det värsta skulle ske, dvs att jag skulle få ett återfall och inte klara mig.
Då efterlämnar jag mig Elin med i bästa fall ett nybyggt hus, lån motsvarande två hus och ett sorgearbete som heter duga. Vill det sig ännu värre så står vi mitt uppe i ett nybygge som skall styras upp, och det kommer Elin inte klara av.
Det finns inga som helst garantier eller indikationer på att vår tomt med ett nytt hus på skulle kunna säljas för en sådan summa så att det skulle täcka lånen och det är inte någon risk som vi vågar ta heller.
Därför återstår alternativ 2, och det är att vi säljer huset i befintligt skick, och använder de pengarna och änglapengarna för att jobba av vår skuld som vi har idag, och sen när vi väl har bättre koll på vart min sjukdom är på väg, då kan vi börja leta efter vårt nya drömboende.
Fördelen med det är att då köper vi ett hus som verkligen har det marknadsvärde som vi köper för, dvs om allt skulle gå fel i framtiden, så kan Elin iaf lösa lånen genom att sälja och slippa hamna i ekonomisk knipa.
Det är med stor smärta och sorg som vi har kommit fram till det här beslutet, för det huset och läget har varit vår stora dröm sen vi köpte det, men vi måste vara realister. Jag har en sjukdom som kan vända och ta livet av mig en vacker dag, hur lite vi än vill tänka så. Men verkligheten ser ut så, och det kan vi inte förbise.
Så, det vi tänker försöka är helt enkelt att göra oss skuldfria, börja om från noll igen och när vi känner att vi är redo för det då börjar vi bygga upp nya drömmar och letar efter ett hus som kan vara vårt nya drömhus.
Det enda som skulle kunna motivera ett nybygge är om en hustillverkare skulle gå in och säga att de sponsrar ett hus till kraftigt reducerat pris, men det finns ingen hustillverkare som har den ekonomin i dessa tider och det skulle vara helt overkligt i sig.
Ersättning från försäkringsbolag för dolda fel då?
Ja, det är självklart något som vi hoppas att vi ska kunna få, men det är inget som det finns några garantier för. Om det skulle visa sig att vi får ersättning i framtiden för de fel vi har hittat, då kommer det bli den sista pusselbiten för att göra oss skuldfria och i bästa fall så får vi även en slant över för att kunna lägga en kontantinsats till kommande hus.
Vi har en jurist som hjälper oss med just denna fråga, men han har sagt att det är en process som kan ta över ett års tid, och så lång tid kan vi inte vänta och låta huset stå och ticka pengar.
Det absolut viktigaste är att vi har varandra, och alla som har hjälpt oss ekonomiskt gör det möjligt för oss att leta efter ett nytt drömhus i framtiden.
Det känns jättetråkigt att vi inte kan använda pengarna för att fixa huset vi har, eller bygga nytt, men verkligheten ger oss inte den möjligheten.
