Trött, illamående, matt men på väg mot friskheten!

15kommentarer

Dagarna efter transplantationen har varit jobbiga, inte pga några direkta reaktioner av transplantationen utan mer pga alla omständigheter och mitt allmänmående.
 
Natten direkt efter transplantationen vet ni redan att jag låg vaken och det snurrade tusen tankar i huvudet på mig, och det har tyvärr fortsatt i stor utsträckning, men då har det varit en massa drömmar jag har haft istället.
Inte direkt mardrömmar, men obehagliga drömmar som gjort att jag har sovit väldigt dåligt.
 
Det är kanske inte så konstigt iofs att det är mycket i huvudet som snurrar, det är ändå en helt otrolig resa som jag har gjort hittills och snacka om att det var en sista minuten resa som var helt oplanerad, dock inte till något lugnt och avslappnande resmål. Men, när den här resan är avklarad, då ska hela familjen boka en resa till något skönt och avkopplande ställe, vi har ju inte ens funderat på någon bröllopsresa än heller.
 
En stor nackdel med att vara trött för mig, är att jag blir illamående och tappar aptiten, sen att man blir fullproppad med mediciner gör inte saken bättre för matlusten. Nu har jag dock kommit ikapp mig lite i sömnen.
 
Det här med illamåendet är något som är mentalt riktigt jobbigt, för det påverkar matlusten enormt och får man inte i sig mat så blir man trött och hängig och det är superenkelt att hamna i moment 22 där man har svårt att bryta ett mönster. Jag tänkte skriva ett lite längre inlägg om det här med mat och kost när man är sjuk sen senare.
 
Men det blir iaf en ångest som ligger över en hela tiden, ska jag kräkas eller inte, kan jag äta det här eller inte? Ett otroligt mentalt spel är det...
 
Trots att det är jobbigt, så är det vägen mot ett friskare liv,så det gäller bara att kämpa på!
kämparanda, medicin, sisu, stamcellstransplantation,

15 kommentarer

✫ Fru Eriksson

10 Dec 2012 14:11

Usch,ja..jag känner igen det där måendet & drömmarna,tankar mm mm :(
Men du är en kämpe & som du "säger" du är på väg mot ett friskare liv/Kryis Kramar från mig!

Svar: Ja, en dag i taget är det som gäller!Kram
Lari Salminen

Pia

10 Dec 2012 14:29

Det där med ångest angående mat och illamående har jag full förståelse för. Låg på sjukhus flera gånger både när jag väntade Ludde och sen med Ailine pga att jag inte fick behålla maten och tillsist inte ville eller orkade äta. Vart trött, frusen, och nedstämd. Inte riktigt samma anledning som din men just känslan kan jag tänka mej är ungefär densamma och det va verkligen jobbigt. Försök äta lite och ofta. Kanske funkar tipsen mot gravidillamående även för dig ;P Hoppas det vänder snart iaf. Kramar

Svar: Ja, det kanske inte skiljer sig så mycket från att vara gravid och illamående.Idag har jag fått testa ett par illamåendetabletter, och de har nog funkat ganska så ok, får se nu när jag ska äta.
Lari Salminen

Ulla

10 Dec 2012 15:21

Läser och kramar om,,,,,

Svar: Tack Ulla!
Lari Salminen

Susanne

10 Dec 2012 15:34

Ja snacka om resa alltså.. Men som du själv skriver så är du på väg mot friskheten! :-) Håller tummarna för att du piggar på dig snart! :)

Svar: Ja, helt klart en oväntad resa... men det kommer andra resor sen som är mycket trevligare att göra!
Lari Salminen

together

10 Dec 2012 16:19

Hälp oss att hjälpa andra. Dela din historia med oss på toogether.se eller gå in och visa ert stöd ♥

Styrkekramar!

[email protected]
www.toogether.se

Veronica

10 Dec 2012 16:51

Usch och fy, men för varje dålig dag är du närmare en bra FRISK dag. Kan tänka mig att du längtar dit. Att må sådär är inte smultron direkt så jag hoppas att det vänder fort!

Svar: Nä, ingen vidare skoj känsla... men en dag i taget sen en vacker dag mår man bättre!
Lari Salminen

Lena

10 Dec 2012 19:15

Nå er snart nok en dag over, nok en dag nærmere ditt friske liv!! Tenker på deg og dine, detta går bra....bare noen helvetes dager først, SÅ kommer go`dagene :-)
Sender deg en god og varm styrkeklem! Ønsker deg en god natt søvn, det er medisin i seg selv.

Klem

Svar: Tack så mycket!Det är precis som ni säger... en dag i taget som gäller!
Kram
Lari Salminen

Katarina

10 Dec 2012 21:06

Det är få saker som är så nedbrytande som att ständigt må illa. Du får helt enkelt ta en minut i taget, ett andetag i taget. Det vänder ;)

Beem

10 Dec 2012 21:40

Fy så jobbigt med illamåendet. Bara det att du orkar skriva i bloggen visar ju hur stark du är. Kämpa på.
Vi är många som hejar på dig.
Jag hoppas du får en bra natt.
Skickar en stor godnattkram.

Svar: Tack för dina tankar! Natten gick lite bättre iaf...
Lari Salminen

Inger Maryissa

10 Dec 2012 22:04

Kan tänka mig det är jobbigt....så mycket du varit tvungen att gå igenom...
och det fortfarande är en bit kvar tills du är frisk och stark igen.
och det är nog oundvikligt att olika tankar kommer och även i drömmarna.
och att ha ständigt illamående är jätte-jobbigt...hade det själv flera dagar efter en operation
vet att det också skapar ångest...
Beundrar dig så mycket och kan inte låta bli att tänka på dig ofta.
men förhoppningsvis snart allt detta jobbiga är över, och du tillsammans med din familj kan resa till ett skönt och avkopplande ställe och bara njuta
kramar

Svar: Tack för din kommentar!Jag försöker kämpa på... det är jobbigt, men det ska ju gå. Alla andra som har gått igenom samma sak har ju klarat det.
Lari Salminen

Anna

10 Dec 2012 23:29

Hej!
Läst din blogg ett tag,dålig på att kommentera.Du är verkligen en frisk fläkt,en riktigt fighter,hoppas illamåendet släpper,riktigt jobbigt att inte kunna äta,kram från mig:)
/Anna

Linda

10 Dec 2012 23:38

Riktigt drygt att må dåligt hela tiden. Det tär på psyket. Tur att du har ett starkt sådant. Kanske funkar salta kex mot illamåendet? Jag och Jonas tänker på dig och hjälper till på alla sätt vi kan ;-). Lets beat the cancer!!!

Svar: Väldigt jobbigt med illamåendet, men vi testar olika saker jag kan få i mig. Frukt funkar ganska så bra, likaså godis och läsk. Det handlar om att få i sig kalorier, inte så viktigt vad...=)Tack vad ni är snälla, du får hälsa Jonas så gott!
Lari Salminen

Birgitta

11 Dec 2012 13:55

Hej Lari! Så jobbigt Du har det. Kroppen och psyket ropar efter vila, men verkar inte komma överens. Jag hade en jättejobbig period, när det stod klart att jag inte skulle dö inom 3 år, som man sa från början. Det var jobbigt att kunna planera, när man bara försökt överleva. Den mentala biten är underlig ibland. Kram Birgitta

Svar: Men fy vad jobbigt att få en dödsdom, och sen så visar det sig att det inte var så. Jag antar att du hann med att uppskatta livet under tiden du väntade, men ändå, otroligt jobbigt.Kram
Lari Salminen

jarmo salminen

11 Dec 2012 15:32

Ja du pojken min, nog är din resa något att bita i men du är stark och du klarar dig, snart blir det bättre.

Maria

12 Dec 2012 00:49

När jag fick cellgifter så levde jag på Proviva och glass, då klarade jag mig faktiskt undan illamåendet. Kanske värt att testa? Hoppas iaf att det släpper & lycka till! :)

Svar: Ja, det kanske skulle vara något att testa!
Lari Salminen

Kommentera

Publiceras ej